Psykos 4:48

Resan in eller snarare ner i Sarah Kanes förföriska och ytterst filosofiska värld har varit en av dem mörkaste, svåraste och mest smärtsamma erfarenheter som teatern någonsinhar bjudit mig på.

 

För att förstå denna människas utmärkande tankesätt behövde jag få

känna en glimt av hennes smärta och för att begripa lite av fasan behövde jag definiera om det som hittills var axiom.

 

Psykos 4.48, ”ett ord på ett papper och dramat är här”, skriver Sarah Kane.

Ett ord - en diagnos. Men skrapar man bort diagnosen upptäcker man människan som pratar om hennes, liksom allas, grundläggande, allmänmänskliga behov.

Och skrapar man bort ”poesin” i hennes ord ser man ”en sanning som ingen någonsin uttalar”. Där, mitt i denna avgrund, ser man ljuset av en lysande hjärna. Ljuset i det mörkaste av rummen.

 

Psykos 4.48 handlar inte om döden, inte om självmord.

Det handlar om allas strävan efter kontakt, närhet.

Det handlar egentligen om livet.

Det är den bästa pjäsen jag har jobbat med. Hoppas jag har gjort henne rättvisa.

Ioannis Pippis Ramos

 

 

Psykos 4:48

 

 

 

 

Den 13 april 2013 hade konstkollektivet snö premiär på monologen Psykos 4:48. Föreställningen spelades på Folkteaterns svarta scen.

 

 

Nyöversättning/Regi: Ioannis Pippis-Ramos

Medverkande: Caroline Andréason

Scenografi: Heidi Saikkonen

Kostym: Bahareh Ardakani

Video: Kostas Peppas

Musik: Stavros Gaspa ratos

Regiassistent: Lisa Lundmark

Foto: Pamela Cortes Bruna

Psykos 4:3 Caroline Andreasson, Foto Pamela Cortés Bruna

 

Copyright © All Rights Reserved